5 december 2012

Bara skog,...

eller en sagoplats... ? 

Först såg jag bara skogen.



Men sedan visade sig skogens
små väsen, ansikten och ögon.... 



 Eller,....


Kanske inte....? 

// Tess


22 november 2012

Då inga ord,..



kan beskriva,...

vad man känner.
Det bara känns....
får man bara vila i känslan
och låta den rinna över,...


Att man känner  något,..
betyder ju att man lever.



// Tess

17 november 2012

Liten,....

kan bli stor....

Första naturbilderna tagna med 
den nya lilla kameran Samsung NX210.




Känner att jag kommer att trivas 
bra med min lilla Sam.... =)

//Tess

9 november 2012

Blickar Framåt,...


bortom,....

Där ljuset finns...
Önskar mig omslutas av,...




Skingra,...
de tomma mellanrummen,...
där jag upplever tiden stå still,...

// Tess

1 november 2012

Det sägs,...

att det gör ont då knoppar brister,...




Men ingenting om smärtan 
då man tvingas  släppa taget,...

// Tess




22 oktober 2012

Förflytta sitt varande,...




Tillåta sig göra avslut,...


Lämna min plats 

som inte längre gav växtkraft.

Blommningstiden är förbi...


Förflyttar mig själv, 
då själen redan är på väg,...

och sakta låta mig anta en annan form.


Eller kanske anta sitt eget varande..

formen av sitt egna "Jag",...


Förlita mig helt på att livet 
visar mig vidare framåt,...

Med vetskapen,...

i ljus föds ju nytt liv,....



// Tess

19 oktober 2012

En sådan dag,...






Då jag är i minnen,....
eller i morgondagen.
Inte vill vara,..... 
i det som just nu är...

Nu,...
är ett känslofyllt tillstånd,.. 
Som jag stänger ute.
Hämtar bilder,...
drömmer mig bort.

Imorgon är snart,...
flyr idag.


I  längtan ,...

// Tess

18 oktober 2012

Ta vara på ljusglimtarna,..





som livet skänker dig....
Även om ljuset stundtals känns långt bort.
Som om mörkret kryper inpå,...
och kylan långsamt försöker ta över dig,..
dina tankar,....


Så,...
håll då hårt i det som glimmar till,...
Det som  skiner upp i mörkret,...

Släpp inte taget,...
Håll dig  kvar i stunder,
 där ljuset övertar,...

Övertar,.....
Allt mörker,...

// Tess

15 oktober 2012

Att bara,...




vara ,....
då något fattas mig,...

Ger mig illusionen 
om att tiden saktar sig,..

Då jag nu bara väntar,...
Söker,....
famlar,....
Bara vill vara......
där ljuset skänker värme och liv,.....

Innan nu,.. 
var det ljust....
Och sedan,....
kommer det förhoppningsvis åter.


// Tess


19 september 2012

En kväll,...


vid havet,...

Havet låg stilla 
molnen och himlen färgades mer 
rosa ju mer solen sjönk.

Fåglarna samlades för 
sin nattvila,...









En sista touch av sommaren,...

// Tess 

7 september 2012

Tiden stannar upp,...


då man tar den fotografiska bilden.
Har funderat kring mina egna bilder, 
varför och vad som finns i mitt bildspråk.

Varför jag fotograferar? 
Det är ju mitt tysta språk.

Men till vem pratar jag ? 
Till mitt inre i första hand, 
till mitt undermedvetna.

Vad vill jag ha sagt?
Ta vara på nuet....
Var rädd om dina sinnen som 
ser, tolkar och vill skapa.
Uttrycka sig.

Vad fångas jag av? 
Ljuset,... alltid ljuset.
Liv och alla dess detaljer.

Till sist kommer man till insikten
Vad ser andra i mina bilder? 
Är det bilder som andra vill se? 
Är det bra bilder?

Slutligen :
Duger jag ? 

Vem är det som bestämmer vad som 
är en bra bild , vad som är rätt ?
Vem besitter den kunskapen att döma ut 
någon annans tysta språk ? 

Mina bilder ändrar karraktär ofta,
går från svartvitt till färg.
Från litet till stort.
Avbildande till abstrakt.
Det är mitt språk,
och den rösten kan ingen ta ifrån mig.

Så oavsett ifall att någon förstår eller inte, 
ifall de uppskattas eller ratas 
spelar det faktiskt ingen roll..... 
Jag vill bara uttrycka mig.












 inte tystas,....


Och kanske hörs mina viskningar ändå,...
Av någon.... 


// Tess

5 september 2012

Femte september,...



Började dagen med att avbilda nuet, 
har bestämt mig att släppa "Då",
det som varit och skuggat mina ögon.


Tar ett steg ut från skuggan,...


tar vara på varje ögonblick,...


ett steg in i ljuset,....


// Tess






31 augusti 2012

Lunnefågel,....

Vi hade tur med vädret även sista natten på Lovund.
Vackert ljus och solnedgången bakom oss.
Lunne fåglarna är små och fantastiskt snabba
flygare och det var inte alls lätt att fånga dem i luften.
Om än jag försökte, ja se själv att resultatet blev mixat.








De hade sin häkningstid just denna perioden så vi fick inte 
gå utanför markerat område, även om det fanns vissa som
struntade i det och klättrade omkring högre upp för att få en 
bättre bild. Men respekten till djuret kommer i allra första
hand för vår del. Självklart skulle man vilja komma närmare
men jag var bara lycklig över att få se och höra dem flyga
över oss och en del landade ju ganska nära ändå.


















Är ju inte alls en fågelfotograf men dessa små färglada
charmiga fångade mig helt. Som ni ser så blev det
några rutor tagna. Ville ju vara säker på att 
några bilder skulle bli som man önskade, då 
man åkt så långt och väntat på detta möte några år.
Och självklart kommer vi att besöka Lovund igen.
Den bjöd på så mycket mera än enbart Lunne.




Färger, strukturer och magiska vyer.
Bara att få bo två meter från havet,....

Tack för att ni kikat in...

Vad kommer jag att visa efter detta....??
Hmm, jag det klurar jag lite på just nu.

Så det får man redan på om man återkommer.... 

// Tess